Hoppa till sidans innehåll

Säkerhet & Miljö


SKF erbjuder ett antal färdighetsutbildningar inom såväl säkerhet som miljö. För aktuella kursdatum, se Utbildningskalendern.

GSRT - Grundläggande Säkerhet & Räddningsteknik

Är en heldagsutbildning för dig som är verksam på eller kring vattnet. Utbildningen är generell för alla typer av kanoter vilket innebär att vi kommer att använda både canadensare och kajaker. Utbildningen erbjuder både praktisk träning av räddningar på vattnet och teoretiska kunskaper som hur du skriver en säkerhetsplan och gör en riskanalys inför en aktivitet. Det är en utbildning med högt tempo och mycket innehåll. Efter kursen förväntas du ha en bättre förståelse för säker paddling, hur vi förebygger incidenter och hur vi åtgärdar dem om de skulle hända.

Kursen genomförs på minst 8 timmar. 

Exempel på moment som ingår:

  • Riskbedömning och säkerhetsplan 
  • Att larma 
  • Räddningar från land 
  • Kasta lina 
  • Bogsering av kanot 
  • Kamraträddning 
  • Självräddning

Läs hela kursbeskrivningen här

Hittar du inget datum som passar kan du kontakta någon av utbildarna direkt här. 

Första Hjälpen för Kanotister

Denna utbildning riktar sig till kanotister i allmänhet, och till dig som tränare och ledare i synnerhet. Under en heldag får du grundläggande kunskaper om hur du agerar om olyckan är framme. HLR enligt HLR-Rådet ingår. Värdefull kunskap oavsett vilken typ av verksamhet du leder! Se kursbeskrivning här. Utbildningen omfattar åtta timmar.

Säkerhet Fors 1 (Grundläggande)

Detta är en kurs för alla som paddlar eller vill paddla fors och som ännu inte gått en säkerhetskurs i fors. Det är en utbildning för personliga kunskaper, inte ledarskap. Kursen genomförs i klass ll - fors och det behövs inga tidigare förkunskaper eller forspaddlingserfarenheter. Utbildningen är förkunskapskrav för den som vill gå Forsinstruktör l.

Kursens målsättning är träna kunskaper för att främja säker paddling, förebygga olyckor och hantera räddningssituationer som kan uppstå i klass ll-forsar, oavsett vilken sorts kanot man har. Ett mål med kursen är även att öka förståelsen för vad som är lämplig utrustning i forsmiljö.

Säkerhet Fors 2 (Fortsättning)

Denna utbildning fördjupar kunskaperna i säkerhet och räddning i klass ll-forsar.  Förkunskap är kursen Grundläggande Säkerhet Fors.

Vi kommer bland annat gå igenom:

Användning av kastlina

  • Ankare
  • ”Live Baits”
  • Vektordrag
  • Övning med Bröst-sele
  • 1:1 – 1:4 system för att få mekanisk utväxling
  • V-firning
  • ”Tension – diagonal” för att förflytta personer
  • Att knyta ihop / förlänga rep 

Båtbaserade moment

  • Ta in evakuerade båtar till land / bogsering utan lina

Scenarior

  • Entrapments
  • Person eller kanot som sitter fast i en vals

SÄKERHET FORS 3 (AVANCERAD)

Förståelse av hur mer energi påverkar vattenmiljön

  • Betydande förhöjning av konsekvenser,
  • Vattenhastigheten ökar, i samband med det ökar även effekten vattnet har på föremål markant,
  • Formationer ändrar utseende, plats och egenskaper,
  • Avstånden ökar (dels mellan kantzonerna i samband med en vattennivåhöjning, dels i vattnet i samband med en vattenhastighetsökning),
  • Vid mycket höga flöden (i samband med översvämningar) kan vattnet rulla stenar längst flodbädden - vilket medför risker framförallt vid simningar,
  • Bakvatten tenderar att försvinna/bli betydligt färre under flodens översvämningsstadie.

 

Förståelse av särskilda risker förknippat med raviner

  • Åtkomst/evakueringssvårigheter,
  • Geologiska/hydrologiska förutsättningar (innebär ofta mer utmanande forspaddling samt snabba förändringar, 1 cm vattennivåhöjning utanför en ravin kan t.ex. Innebära 50 cm inne i ravinen),
  • Stenras och skred (förekommande året runt men särskilt på våren när isen smälter).

 

Kunnande om förpliktelser och rollfördelning i grupparbete i räddningssammanhang

  • Olika roller och deras uppgifter (formell ledare, sjukvårdare, riggare, simmare, administratör),
  • Tidspress ofta centralt och agerandet måste anpassas därefter; speciellt vid labila situationer (viktigt med ett tydligt ledarskap och lyhört deltagarskap, informella ledare skall inte utmana det formella ledarskapet i onödan).

 

Förståelse av placering av maximalt utnyttjande

  • Placering av ledare och utrustning på maximalt utnyttjande platser (ledarskap med möjlighet till överskådning och kommunikation, utrustning med möjlighet att administreras effektivt).

 

Kunnande om strategier för briefing i räddningsaktioner

  • Val av plats (överskådligt, fortsatta återsamlingsplatsen, utrustningsplats, "initial planeringspunkt/IPP"),
  • G-SMEAC (Ground, Situation, Mission, Execution, Administration, Communications).

 

Kunnande om strategier för skydd av räddningspersonal mfl.

  • Arbeta i välfungerande par (ett måste vid mörker),
  • Zoner vid räddningsplatser (het zon, varm zon, kall zon; kriterier i respektive zon),
  • Inräkningar vid gemensamma samlingar,
  • Efterlevnad av generella räddningsfilosofier.

 

Kunnande om strategier för organisering av grupper i räddningar

  • Hierarki för tidseffektivt samarbete (tydlig rangordning; formell ledare, erfarenhetsgrader, kännedom om kunskaper och förmågor),
  • Kultur inom grupper (kulturens betydelse för samarbetet, formandet av en kultur, faktorer som påverkar kulturen),
  • Typiska beteenden i samarbete och människans inverkan på varandra (flockbeteenden, stress, viljor och behov),
  • Debriefing som verktyg (ett forum för diskussion och ifrågasättande av beslut och tillvägagångssätt).

 

Kunnande om strategier vid sök av saknad person

  • Strategier och planlagt handlande vid eftersök utifrån t.ex. Koesters teori,
  • Beteendemönster hos en försvunnen person,
  • Statistik relevant för eftersök.

 

 

Kunnande om strategier för beslutsfattning i räddningsaktioner

  • “Rescue or recovery” - handlar insatsen om att återhämta en kropp eller att rädda ett liv,
  • Beslutsfattning i labila kontra stabila situationer,
  • Stress påverkan på beslutsfattandet.

 

Förmåga att applicera strategier i scenarieövningar

 

Kunnande om hantering av belastning i rep mha olika friktionsmetoder

  • Risker med att hantera belastade linor (brännskador - amputationer),
  • Handgrepp, friktionsknopar (halvslag, HMS/munterbroms, runt träd och stenar etc.),

 

Förmåga att använda kastlinor i högenergimiljöer

  • Risker med att introducera linor i högenergimiljöer (trassel på land och i vatten),
  • Plats och plan B (notera strömvektorn och hastigheten, bakvatten för returnering),
  • Rörelse och aktivitet i samband med kontakt av simmare (successiv reträtt från strömvektorn),
  • Linhantering (högre belastning kräver en smidigare linhantering, kontrollerad ledning av simmare till bakvattnet).

 

Förmåga att använda spända diagonaler

  • Risker med spända diagonaler och åtgärder (fastna på linan, kollision av föremål uppströms etc.),
  • Användningsområden (förflytta individer/utrustning mellan sidor, säkerhets/uppsamlingslina som "sista åtgärd"),
  • Strömvektor och linans vinkel (skarpare än 45 grader i föhållande till strömvektorn),
  • Val av plats för diagonaler (returneringsbakvatten, strömvektor och faror i strömmen),
  • Olika typer av diagonaler och deras funktion/uppriggning (handhållna, ankarfästna, lösgörningsbara),
  • Förlängning av lina med överhandsknop & koppling till linan med HMS-/päronformad karbin för att tillåta karbinen löpa över knuten.

 

Kunnande om paddling som främjar säkerheten

  • Avståndet mellan kanoter,
  • Regelbunden kommunikationsavstämning,
  • Fördelning av utrustning,
  • Roller i kedjan (sweep och första båt),
  • Dynamisk kontra statisk placering i kedjan.

 

Förmåga att från kanot genomföra räddningar i fors

  • Förståelse för räddningsalternativ i högenergimiljöer och breda älvar med utgångspunkt i räddningsprotokollet.
  • Koordination av räddning vid upplockning av simmare (undvika kollisioner med simmare/andra kanoter, koordinera räddningsarbetet så att simmare och kanot undviker faror),
  • Förståelse för betydelsen av kanotens generella manövreringsförmåga vid räddningsinsatser (ordentligt instruerande av t.ex. paddlingsgäster samt egen förmåga att manövrera kanoten).

 

Förmåga att på ett säkert sätt evakuera skadad

  • Användning av bår,
  • Konstruera ett s.k. hypowrap,
  • Främjande av säker evakuering (i förväg ha en väl genomtänkt plan för evakuering, “slow is smooth, smooth is fast”),
  • Mark- kontra luftevakuering (för och nackdelar samt förutsättningar för respektive),
  • Hänsynstaganden vid evakuering (tid på dagen, gruppen, terräng, väderlek).

 

Kunnande om samverkan med helikopter

  • Kännedom om lämplig landningsplats (30x30 m, max 8 graders lutning, störande föremål för piloten - t.ex. bländande sol, avstånd från lösgrus och liknande föremål - t.ex. packning),
  • Känna till helikopterns begränsningar (terräng och väder) och fördelar (tidseffektiv, åtkomst, sök mha infravärmekameror etc.),
  • Signalpersonens uppgift (position, signaler etc.),
  • Uppförande vid helikoptersamverkan (närma först efter klartecken från pilot, stå stilla på avstånd - 60m, närma ej vid lyft/landning).

 

Kunnande om överlämning av information till andra grupper och insatstjänster

  • Känna till syftet med en tydlig överlämning och vilken information som är viktig,
  • Överlämning av information enligt olika modeller (t.ex. SBAR (Sverige), METHANE (Storbritannien)).

 

 

Uppdaterad: 14 APR 2020 15:37 Skribent: Dag Johansson
E-post: Adressen Gömd








Alandia


 




 

Postadress:
Svenska Kanotförbundet
Johansson, Såningsvägen 1
954 42 Södra Sunderbyn

Kontakt:
Tel: [saknas] Information
E-post: This is a mailto link

Se all info